Ett av de konstigare inslagen bland plattformsspelet med Mario. När man börjar spela bana ett så känns mycket igen från andra spel, men samtidigt är vissa saker inte alls som man tror. Man kan kasta eldbollar, men istället för att studsa rakt framåt på marken studsar de snett uppåt och studsar vidare på alla föremål. Man hoppar på en koopa, men istället för att kunna hoppa på skalet och se det åka iväg sprängs det efter några sekunder.

Som titeln syftar på utspelar sig Super Mario Land i olika länder. Mario tar sig igenom skog, pyramider och även Påskön med de typiska stenhuvudstatyerna. Något som är unikt för det här spelet bland andra mariospel är att, förutom de vanliga plattformsbanorna, det finns shoot-em-up-banor där Mario flyger och besegrar fiender i sann Gradius-anda.

Varje värld har en avslutande bossfight, och här pratar vi inte enformiga bosstrider som i Super Mario Bros. utan ganska unika motståndare. Bossarna, såväl som spelet är inte alltför svåra, men de är fortfarande inte så lätta så att de blir tråkiga. Spelet är hyfsat enkelt, och i och med att det endast innehåller 12 banor tar det inte särskilt lång tid att klara ut. På några game overs har nog de flesta klarat ut spelet, vilket inte borde ge en speltid på mer än 5 timmar för att klara det första gången.

Super Mario Land sticker ut i mängden, men det är absolut inget dåligt spel. Bara lite annorlunda. Det som drar ner betyget är framför allt längden men också svårighetsgraden som kunde varit lite högre. Trots allt rekommenderar jag alla Game Boy-ägare att skaffa det här spelet!